söndag 8 december 2013

On Intention in Regard to Morality

On intention in regard to morality

When discussing consequentialist ethics one is oft contradicted by the argument that; ”intention matters, while consequentialist ethics only cares for consequences, therefore it must be something false in this theory” I intend here to show that intention is important in assessing the consequences of actions and that this is not a valid contradiction to consequentialism.

When considering intention I must first bring up the question of what I mean by intention, I define it as the motive for an action.
Intention in regard to actions

Kantians usually refer to good will, or positive intention as the only good without restriction. To quote Kant “Nothing in the world – indeed nothing even beyond the world – can possibly be conceived which could be called good without qualification except the good will.
One quite naturally wants to agree with this statement, as it seems natural to us that ”good will” cannot be bad.

When we examine intention we can see that it is only good in so far as it leads to good consequences when we look at the actions they produce, this is the only way that intention is good when used to assess actions.
If we consider helping other people as something good, as it leads to happiness and/or greater value in life for both parties; we can judge positive intention as a motive which leads to this action and no negative actions, while a negative intention would be one that leads to unwanted consequences while it also may lead to the good consequence.
One can give this example for this; if one man saves another from drowning because he takes pleasure in helping people, because of an intuition that anything else would be wrong, we can see this as positive intention. On the other hand, if a man saves another to later torture and murder him but changes his mind and lets the other go, we will can see it as negative intention. Both these intentions lead to the same action, the other man is saved in both cases. The postive and negative intentions has case lead to the same consequence, which if one values human life, can be deemed a good consequence.
If the man with the negative intention had done what he first intended, it would universally have been seen as a bad act. drowning is indeed, not as bad as being tortured and then killed.
We can therefore conclude that in the case of actions, intentions count only in so far they impact the consequences, They are of secondary import to the consequences whose importance is primary when regarding actions.

Intention in regard to moral character

We have affirmed that intentions can only be of importance in their relation to the consequences they create, when regarded to actions.
I will now consider that intentions should be used when judging someones moral character. Here the intentions are of great importance, but are still not of primary importance to its goodness.
We must ask what a good moral character is; this would be defined as a character that generally leads to good consequences. intention is the way our moral character shows itself practically to the world though our actions, in this way they become the core of what must be analyzed if one is to make claims about ones own moral character or that of others. It is here that intentions become truly important as a part of morality, not as a good in itself

Exceptions to what generally would be considered good moral character, but composes an important aspect of it nonetheless

If we assume that stealing is in general wrong, because it leads to bad consequences, i.e the breaking of the level of trust needed to upkeep some kind of civil order in a society will be broken if stealing becomes the norm.
The positive intentions are therefore good because they adhere to those general principles of conduct which lead to good consequences for society and generally for the individuals themselves.
Another fundamental characteristic of a good moral character is the abilty to make exceptions to the very same general principles of conduct when necessity requires it. These kind of exceptions could for example be, stealing medicine to save the life of someone, as the normal rule must give way to save lives if there is no other way to save that life. As the consequences created by the relatively minor crime of stealing is of less import if compared to the consequences if we would let people die unnecessarily.
Good moral character is therefore the character of someone who is predisposed to create good consequences for himself and others to greatest extent possible, which includes the ability to make rational exceptions to what is generally considered good conduct to create good consequences.

None of these conclusions matter very much though, if one has not understood what good consequences are. That will I hope, be discussed shortly.







En kort biografi över Mary Wollstonecraft

Mary Wollstonecraft
1759-1797
Mary Wollstonecraft är mest känd som en av de första feministerna, även om det var en term som vid hennes tid ännu inte existerade, hon var författare, filosof och ”feminist”.

Wollstonecraft växte upp i en familj med växande financiella problem vilket ledde till att fadern E.J Wollstonecraft; som spekulerat bort familjens tidigare goda förmögenhet blev alkoholiserad hustrumisshandlare.
Mary växte upp som den näst äldsta av sju barn, hon ska ha tagit på sig rollen att skydda sina systrar och sin mor från sin far, hon övertygade vid ett senare skede sin ena syster Eliza att lämna sin man och sitt nyfödda barn, till stor del på grund av Elizas återkommande depressioner. Detta var vid den här tiden socialt oacceptabelt och systern blev socialt utfryst.
Under sin ungdomstid utbildades hon delvis av två vänner: Jane Arden, som bland annat tog med henne på sin fars föreläsningar och Fanny Blood som hon under två års tid bodde hos, utöver detta utbildade hon sig själv. Wollstonecraft jobbade under tiden som guvernant hos familjen Kingsborough vilket hon senare tvingades sluta  med för att hon inte kom överens med familjens kvinnliga överhuvud.

För att klara sig ekonomiskt startade hon och hennes systrar en skola tillsammans med Blood. Det gick i början rätt bra, men efter Bloods död flyttade Mary från skolan och försökte tjäna sitt levebröd som författare. Vilket var mycket riskfyllt. Förföll projektet och systrarna behövde nu klara sig själv.
Mary sa vid denna tid att hon siktade att bli ”den första av ett nytt genus”, alltså den självständiga kvinnan. Hon kom in i de radikala cirklarna runt bokförläggaren Joseph Johnson som bland annat publicerade böcker av ekonomen Tomas Malthus och Wollstonecrafts senare man William Godwin, en känd tidig utilitarian och anarkist.
Hon skrev vid denna tid många recensioner av främst romaner1 i Johnsons tidning The Analytical Review och deltog även ivrigt i Johnsons middagar där stora intellekuella deltog, bland andra Tomas Paine.
Hon började även skriva seriösare essäer som t.ex.Thoughts on the Education of Daughters (1787) som i huvudsak bestod av praktiska tips för kvinnors utbildning, men som även ifrågasatte traditionell etikett och normer gällande kvinnors utbildning.

Hon skrev också A Vindication on the Rights of Men (1790) i försvar för franska revolutionen i svar till Burkes Reflections on the Revolution in France , detta verk var det som gjorde henne berömd för sin samtid.

Wollstonecraft inledde vid den här tiden även den första av hennes ödesdigra romanser. Denna gång med konstnären Henry Fuseli, som var gift. Hon var passionerat kär i Fuseli och försökte arrangera ett platonskt förhållande med honom, Fuselis fru upptäckte det dock och romansen avbröts.
Wollstonecraft flyttade 1792 till Frankrike för att fly undan skammen och trauman från den krossade relationen. Hon anlände till Paris cirka en månad före Ludvig XVI avrättades.

Hon började här att skriva en historia och en moralisk undersökning av den franska revolutionens tidiga år (
An Historical and Moral View of the French Revolution ) som publicerades 1794 i London. Wollstonecraft började även vid denna tid skriva det verk som hon postumt skulle bli mest känd för A Vindication on the Rights of Women (1792), ett verk som ses som en av grundstenarna i feminismen, där hon försvarar kvinnors rättigheter och hävdar att kvinnor inte är mentalt sämre än män, men att de saknar utbildning, hon kritiserar även mäns behandling av kvinnor. två citat som summar upp hennes åsikter i denna bok är:

My own sex, I hope, will excuse me, if I treat them like rational creatures, instead of flattering their fascinating graces, and viewing them as if they were in a state of perpetual childhood, unable to stand alone.”

I earnestly wish to point out in what true dignity and human happiness consists. I wish to persuade women to endeavor to acquire strength, both of mind and body, and to convince them that the soft phrases, susceptibility of heart, delicacy of sentiment, and refinement of taste, are almost synonymous with epithets of weakness, and that those beings are only the objects of pity, and that kind of love which has been termed its sister, will soon become objects of contempt.”

Wollstonecraft inledde under tiden i Frankrike sin andra  romans, denna gång med amerikanen Gilbert Imlay, som hon fick ett barn med, barnet döptes till Fanny Imlay, efter hennes genom livet bästa vän, Fanny Blood som tidigare nämts, avled tidigt i sitt liv. Denna relation slutade inte heller lyckligt, Imlay ville inte gifta sig eller ha några längre kontakter med kvinnor, de fortsatte att till synes vara ett par efter att England förklarade krig mot Frankrike 1793 vilket ledde till en svår och farlig situation för Engelska undersåtar i Frankrike, Imlay registrerade Wollstonecraft som sin fru och de flydde till England, där hon återigen efter ett tag, lämnades ensam. Detta ledde till hennes första och senare hennes andra självmordsförsök, orsakade av sorg, desperation och de depressioner som följde Wollstonecraft genom hela hennes liv.

Efter denna period av depressioner och andra svårigheter började hon långsamt återuppta sitt skrivande, hon började återigen engagera sig i Johnsons cirklar och träffade återigen William Godwin som hon inledde en romans med och sedan gifte sig med efter att ha blivit gravid. Hon levde för kanske första gången i sitt liv, relativt lyckligt med en man. Äktenskapet blev inte långt dock, då hon tio dagar efter att ha fött sitt andra barn 2avled i barnsängsfeber under fruktansvärda plågor.

William Godwin publicerade senare Memoirs of the Author of A Vindication of the Rights of Woman, Där han detaljerat beskrev Wollstonecrafts liv, hennes romanser, hennes depression och självmordsförsök inkluderat, detta förstörde Wollstonecrafts rykte som tidigare varit gott, i åtminstonde hundra år framöver.
Hon blev iallafall senare en stor influens på de tidiga feministiska rörelserna i bland annat Storbritannien. Hon ses nuförtiden som den första på riktiga feministiska filosofen och hon referas till av många feminister än idag. Hon brukar nämnas bland de tre stora historiska feministiska tänkarna tillsammans med John Stuart Mill och Simone De Beauvoir.

Wollstonecraft kan sägas vara en av de många personerna som kan ses som tragiska förfigurer för en viktig idérörelse, som tänkte före sin tid, och fick lida för det.

1Hon ska ha läst och recenserat cirka 500 olika filosofiska, politiska, religösa och skönlitterära verk.
2Mary Wollstonecraft, senare Shelley, 1797-1851. Skrev bland annat Frankenstein och var gift med en av 1800-talets främsta brittiska poeter, Percy Shelley.